2a veckan

Ja egentligen är det inte riktigt sant för idag är det bara femte dagen, alltså lördag, sedan vi kom i tisdags. Jag kände att jag ville publicera det jag skrivit redan i går så, ja därför börjar andra veckans blogginlägg med

Lördag den 23 oktober

Vädret fortsätter att vara klarblå himmel, nästan vindstilla och varmt, mycket varmt. Men vi vaknar tidigt, naturligtvis för att vi lägger oss tidigt, så det är lite för kyligt att äta frukost på balkongen, idag blir det som hemma frukost i sängen.

Dagen händelse är besök på träningsområdet, ”driving range” som det heter på golfsvenska, för att komma igång med golfen. Jag glömmer tala om att vi är medlemmar och får betala fullpris, 10€ för 50 bollar istället för 5, det kostar att ligga efter. Vi tar våra bollar och går till området med inspelsträning, där en tränare redan håller på med ett yngre par i 50-årsåldern och tränar på att slå över en sandbunker in på green-området. Vi behöver träna för de flesta bollar är för korta och hamnar i bunkern och en del felträffar till höger och naturligtvis en del som flyger alldeles för långt.

• 

• 

Vi samlar ihop våra bollar och tar fram några egna och går för att träna puttning, ni vet som det visas alldeles för mycket av på TV. Vi håller på en stund och kommer på en träning som vi båda tycker är både bra och rolig; tre bollar var minst antal slag totalt på varje hål. Jag vinner första på 5 puttar över Sennys 6, andra hålet delar vi på 9 puttar och Senny vinner tredje på 5 mot 6.

Vi avslutar träningspasset med att ta våra bollar och gå till utslagsmattorna där man kan slå fulla slag långt där jag lyckas med att slå fulla slag kort och snett så det blir inget roligt. Hoppas det släpper på måndag när vi skall ut på golfbanan.

Vi far till restaurang O Escondidinho och äter stekt fläskkött, med stekt ägg, ris och pommes med en mycket liten sallad och en stor öl. Klockan är nästan två så lunchrusningen är över men det är ändå rätt mycket folk. Vi väljer att sitta utomhus under en stor parasoll där det fläktar en aning. Maten är enkel med god och avslutas med en klassisk fruktsallad som verkligen smakar gott och är iskall dessutom. Enda smolken är getingar och mängder av småflugor, en ung pojke blir stungen av geting vid bordet bredvid oss.

Lugn eftermiddag och TV-tittar kväll, ser två avsnitt, del två och tre (!?), av serien Vigil på SVT-play.

Söndag 24 oktober

Vaknar utsövda. Konstigt för sängarna är hårdare än våra, vi har bara ett lakan och överkastet och alltihop är dessutom inbäddat och sitter fast i fotändan vilket omöjliggör att lägga om mig som jag brukar göra hemma, och lik förbaskat sover vi båda som stockar.

Tidig frukost inne, klockan är bara åtta, och vi gör slut på yoghurten men äter vårt nya färska bröd vi köpt hos bagaren i Carvoeiro. Och sedan packar vi badkläderna, fast egentligen är det Senny som gör det, och ger oss iväg mot Porches med slutmålet Armacao de Pera det mest Rivieraliknande vi känner till på Algarve.

Men först stannar vi vid kinesen i Carvoeiro som inte bara packat och flyttat, hela huset håller på att rivas. I utkanten av Carvoeiro österut har vi noterat ett för oss nytt ställe Hiper Algarve, som utifrån ser ut att vara ett kinesvaruhus så vi kör dit och konstaterar att det är ett kinesvaruhus. För dig som inte vet vad jag menar med kinesvaruhus, det låter ju verkligen fördomsfullt och är det förmodligen också, så är det en affär där det säljs allt från det billigast tänkbara det det billigaste otänkbara. Det jag var på jakt på är billiga verktyg till grillen och jag hittar en tång lik den jag sett många TV-grillkockar använda och istället för grillmattan som jag tänkt mig för att förhindra potatis och annat smått att ramla igenom grillgallret, så hittar jag ett finmaskigt avsvalningsgaller som passar perfekt ovanpå vårt grillgaller.

Nå, efter detta bär det iväg till stranden och vi betalar 2 euro för att parkera vid stranden och ger oss iväg på promenad längs stranden mot Salgados, alltså österut. Det är mycket folk som gör samma sak, några som paddlar och några som surfar men väldigt få som badar, men klockan är bara elva och det är inte mer än 24-25 grader i luften.

Vi går längs stranden ända bort till restaurang Os Salgados, där vi i mars 2017 åt en god men i särklass dyraste lunch i gott sällskap med Hasse och Lisbeth och Benny och Barbro (se https://blogg.wetnet.se/portugal/2017-carvoeiro/rocha-brava-8/). Idag är det bara jag som går in och bara för att låna toaletten.

Efter drygt sex kilometers promenad är vi tillbaka i Armacao de Pera hämtar vi badkassen och Senny tar sig ett svalkande bad i bland vågorna, jag nöjer mig med att se på.

• 

• 

• 

• 

Tillbaka i bilen ringer Senny till restaurang A Rampa i Porches och beställer bord, häromdagen kom vi inte in för det var fullsatt men nu får vi bord.

Vi äter Black Angus sirlion steak, en rejäl portion ryggbiff med kappa, perfekt tillagad och mycket smakrik men skulle kanske helst varit lite mörare. I Sverige hade den säkerligen serverats men någon sås men här fick den stå på egna ben, trots att den var benfri, en flaska gott rödvin, efterrätt och espresso fullkomnar måltiden som kostar oss 30 euro.

På vägen hem stannar vi vid Aldi och köper yoghurt och musli och sedan slappar vi hela eftermiddagen.

Måndag 25 oktober

Vi har starttid strax före elva på golfbanan Silves och vi är där i god tid. Den första vi träffar är startern, som vi träffat i många år och han känner omedelbart igen oss. Han berättar att det varit tufft och att han inte kunnat varken träna eller tävla i MMA, den i mitt tycke vansinniga sporten som får boxning att framstå som barnlek. Han har dessutom fått ut bara en del av lönen men gav Pestana beröm för hur dom hanterat sin personal som alla fick behålla sina jobb och dessutom fick julbonus. Han bor hos sina föräldrar och klarade sig trots allt på sin lilla lön och kände sig lyckligt lottad jämfört med de som arbetar i restaurangbranschen som inte fått någon lön alls.

• 

• 

• 

Det är mycket hårt tryck på banorna nu och starten är försenad en halvtimma så vi puttar lite och tar varsin kaffe, som är svindyr på banan och blir kontaktade av det par vi skall spela tillsammans med, Birgitte och Claus från Tyskland, Bonn närmare bestämt.

Jag brukar spela från den tee (utslagsplats) som mannen i sällskapet gör och föga förvånande spelar Claus från vit. Jag känner ingen som spelar från vit hemma i Sverige men vi har upplevt många tyska män som gör det och vad det beror på vill jag inte sätta på pränt.

Så Claus och jag slår ut från vitt trots att Claus slår så kort att det hade varit bättre att vi alla fyra gått från röd tee där damerna slår ut. Men det föreslår jag naturligtvis inte. Som vi upplevt ofta är den tyske mannen endast tysktalande medans kvinnan är ofta bra på engelska och så är det även denna gång, så Birgitte och Senny får en trevlig runda medans Claus och min konversation blir sparsam. Vi får dock en trevlig runda och jag lyckas slå det längsta slag jag gjort med min spoon, träklubba nummer tre, 231 meter men det är från ett mycket högt utslag, hål nummer 12.

• 

• 

Jag kämpar hårt för att få igång mitt golfspel och det lossnar lite efter någon timma . Men det är med all önskvärd tydlighet så att det korta spelet är under all kritik. Jag skall försöka hitta det som vår tränare Martin Lysholm försökte får mig till för någon månad sedan och som jag tycker har hjälpt mig bra, men nu verkar det som bortblåst så det gäller att skärpa sig mer.

Vi far via Intermarche och köper grillkött, det blir spanskt ”Porco Iberico” och en bit som ser ut som en slaksida, som på oxkött numera säljs som flankstek. Detta är fantastiskt marmorerat och vi tar en halvkilosbit för 6,5€.

Det blir en mycket god måltid med råstekt/grillad potatis med vitlöksolja och lök.

Vi har inga problem att somna tidigt.

Tisdagen 26 oktober

En lugn dag som börjar med att vi inte handlar lite på Aldi men väl på Apolonia, den superexklusiva matvaruaffären som har min favoritgetost i delikatessen. Efter erfarenheten häromdagen med en fin köttbit utan sås har vi letat efter bearnaisesås och inte hittat någon men här finns det fyra-fem olika att välja på, dessutom har dom ett bra apotek. Trots checklista har jag glömt att ta med mig Omeprazol, som jag måste ta dagligen för att dämpa magsyran eftersom jag har ett bråck på min övre magmun som fräter på min matstrupe, och köper medicinen här. Sedan till Intermarche för att köpa mitt favoritäpple Fuji och dessutom tjocka utskurna kotletter, rödlök och champinjoner.

Vi avslutar inköpen med att köpa bröd hos bagaren och låter sedan bilen stå kvar eftersom det är nästan omöjligt att hitta parkering i Carvoeiro.

Vi promenerar ned till stranden som har massor av människor som badar och solar

• 

• 

Vi gör dom sällskap och Senny tar två dopp, eller snarare låter vågorna stänka ner henne ja till och med sänka henne.

• 

• 

• 

• 

Jag är farligt nära att ta ett dopp men sansar mig och låter vågorna skölja mina ben. Till tröst tar vi en glass hos glasstanten i backen som gör så goda rån, men inte lika god glass.

Grillad kotlett, råstekt potatis, lök och champinjoner.

Onsdag 27 oktober

Idag far vi in till Portimao, den större staden en och en halv mil västerut för jag har inte bara glömt medicin jag har även glömt sladden för att ladda min golfklocka. Jag ringer Garmin i Sverige eftersom jag vill att dom sänder den till hit och men får besked att dom inte får sända utomlands och jag kan inte beställa från Portugisiska Garmin för där krävs att jag har ”Fiscalnummer” dvs att jag har skattekonto i Portugal.

Enligt internet säljer Decathlon Garmin produkter vilket visar sig stämma men vill/kan inte beställa sladden till mig, vi hittar solglas att hänga på mina glasögon och även en golfkeps för en bra peng.

Jag får tipset att gå till Worten som nog kan hjälpa med en beställning och det visar sig stämma. Dom beställer och tar betalt, 20€ vilket är betydligt billigare än 369 kronor som det hade kostat mig att få leverans i Sverige.

Väl hemma igen parkerar vi bilen och tar apostlahästarna till Mormors för lunch. Senny äter kyckling och jag ”Sea bass” en mycket god fisk som här grillas kluven och uppfläkt och serveras med olivolja och salt och kokt potatis med skal, det är mycket gott! Vid bordet bredvid oss sitter Claus och Birgitte som vi tipsade om att äta lunch här.

• 

• 

• 

Sonia undrar när vi var första gången hos henne och vi gissar på att det var 2017 och när vi är hemma igen läser jag i bloggen att Anna och Göran tog oss hit den 23 oktober 2017, nästan på dagen fyra år sedan.

På vägen hem går vi in hos Vale a Pena där vi bodde senast vi var här men som inte svarat på mitt mail om boende i år men vi möter ingen.

28 oktober

Vi har starttid tre minuter över tio på Gramacho och får ett engelskt par som spelpartners, Gordon och Karen ungefär i vår ålder. Vi får en mycket trevlig runda, Både Gordon och Karen spelar mycket bra golf och trots att mitt spel var mycket svajigt lyckas jag ändå göra ett par och en birdie. Vi tar oss runt på strax över fyra timmar i värmen och sätter oss och njuter av en kall öl i klubbhuset med sin fina utsikt över 18 hålet och pratar vidare och tipsar varandra om goda restauranger och det slutar med att Gordon bjuder på ölen.

Vi far hem och tänder grillen och njuter av den fina kvällen.

Visningar: 3