Hamburg 2024

Planeringen

Det sägs att varje resa börjar med ett litet steg, vår började när vi steg på tåget, fast egentligen började den tidigare. Varje bra resa gör man som bekant tre gånger, första när man planerar, andra när man gör den och tredje när man minns den.

Planeringssteget var gjort på några timmar den 26 maj, flyg var inte ens på tapeten och tåg, vilket vi kunde ta från Kungsbacka station lät bra, men när vi kollade vad det kostade att åka buss var planeringen klar.

Vi bokade tur och retur med Flixbuss för 2 426 tur och retur för oss båda, mot tågets dryga 6 000. Av ännu inte beskrivna skäl ville vi bo i Hafencity men det kostade rejält och dessutom ville vi inte bo på hotell så via Booking hittade vi ett lägenhetshotell i Friedrichsberg en dryg halvmil från centrum för strax över 7 000 för 4 nätter.

Nå det ännu inte nämnda skälet för resan var att besöka Miniatur Wunderland som jag under 5-6 år följt på Youtube och pratat om att besöka och nu äntligen den otroliga Monaco Grand Prix efter 11 års arbete stod klart var det nu det skulle ske.

I lite fel ordning bokade jag biljetter till Wunderland när hotell och buss var bokat och kunde till min fasa konstatera att alla biljetter var sålda fram till december förutom sent på kvällarna. Det måste ju vara ett datafel så jag skrev till dom och fick det underliga svaret att man kan bara boka det som är tillgängligt online men att det ofta är lediga tider tidigt på dagen. Så jag kollar igen hittar biljetter på lördagen, vår sista dag, klockan 8:30. Tänk om vi inte fått biljetter och fått åka till Hamburg och missa Wunderland.

Vår resa skulle börja med att köra till Anneberg och ta tåget 00:10 för att i god tid hinna till bussens avfärd från Nils Ericsson Terminalen klockan 01:10.

När vi bad vår goda granne Mattias att under vår frånvaro kolla till vår äggkläckningsmaskin så den inte koka torrt, sa han när han hörde vår resplan ”nu är det slaktsäsong på parkeringen så jag kör ner er efter jobbet”, så vi kom överens om att åka 23:30.

Resan till Hamburg

Några timmar innan vi skall åka ser Senny att tåg till Göteborg bara går till Mölndal efter klockan 22, för den som inte vet är orsaken arbetet med Västlänken som förlamat Göteborg under flera år. Jag kontaktar Mattias och frågar om han kan köra tidigare och det visar sig att han precis kommit hem så vi är i god i Anneberg för att ta tåget 23:37.

Senny säger att vi i värsta fall får ta en taxi från Mölndal, men väl på tåget säger tågkonduktören att informationen på nätet är fel och att tåget går in till Centralen. Så vi stressade i onödan och fick sitta och vänta en timma i bussterminalen, men vi slapp taxi och kom i tid, tack Mattias!

Bussen kör ut från Nils Erikssons Terminalen på utsatt tid och stannar i Halmstad, Helsingborg och Malmö och på två ställen i Köpenhamn. I Rödby får vi kliva av för överfarten med färja till Puttgarden.

Vi köper kaffe och varsin smörgås på färjan som är svindyrt men som betalas med en 50 eurosedel som jag sparat från senaste resan till Portugal, så det känns inte lika dyrt. Väl i Tyskland stannar bussen i Lűbeck och är framme i Hamburg på utsatt tid strax före 12.

Albertus Paris Aparthotel

Vi har knappt fått en blund under natten och är trötta, så vi tar en taxi till hotellet och halv ett tar vi vår lilla enrumslägenhet i besittning och framför allt sängarna.

Halv fyra, efter några timmars sömn, står vi utanför entrén till tågstationen Friedrichsberg och tar linje S1 in till Hauptbahnhof för att äta middag.

Tågen går var tionde minut och är rena och bekväma, men tyvärr grasserar tydligen fortfarande graffittikulturen för full kraft, det är nedklottrat nästan överallt i stan.

Efter att ha vandrat upp och ner för gatan några gånger bestämmer vi oss för en italiensk restaurang som serverar en frasig och mycket god wienerschnitzel och med fyra spargel, de tyska stora vita och goda sparrisarna.

Vi hade inga problem att somna trots att vi lade oss tidigt.

Första dagen

Vår värdinna på lägenhetshotellet gick igår kväll igenom dom olika varianter av tågbiljetter som var bra för oss under våra dagar i Hamburg. Huvudsyftet var ju visserligen att besöka Miniatur Wunderland men innan dess hade vi ju nu två sightseeingdagar.

I går hade vi på värdinnas inrådan köpt 9-timmarsbiljetter men idag köpte vi varsitt tvådagars Hamburg Card som ger gratis åkning på alla tåg och busslinjer och även på deras hamn- och stadsrundturer. Idag skall vi ta hamnrundturen, jag vill så gärna se området runt Wunderland från vattnet med de gamla förrådshusen i Speicherstadt från sent 1800-tal.

Så vi tar tåget till Landungsbrücken som ligger inne i hamnen i floden Elbe och här är det kö vid biljettförsäljningen till rundtursbåtarna. Jag visar fram vårt Hamburg Card men istället för ett ”var så god” måste jag betala 64 Euro för att få biljetter till 2-timmars rundturen.

När jag tittar närmare på broschyren till Hamburg Card så ingår bara fria tåg/bussresor och resten är rabatter i olika utsträckning. Lurad, ja det känns ju så men det är ju jag som inte läst på ordentligt innan jag köper, fast det får mig inte att på bättre humör. Jag inser att det hade varit bättre att köpa 9-timmarstågbiljetter och betala fullpris för rundturen men för sent skall man ju vakna. Både 9-timmars och Hamburg Card gäller förresten för upp till 5 personer när man väljer gruppbiljett.

Hamnrundtur med Kapitän Prüsse

Efter en kortare väntan kliver vi ombord på en båt med en trevlig kapten som bullrigt hälsar alla välkomna. När vi lämnar kajen står han uppe i styrhytten och har tagit på sig ett headset. Den plats vi sitter på i den fullsatta båten är en högtalare knappt en meter ifrån oss i öronhöjd och volymen är HÖG. Vad han berättar går i stort sett mig och Senny förbi för allt är på tyska och han varvar sitt prat med att skrika och högljutt skratta. Jag tittar mig omkring i båten där det nog bara sitter tyska turister och under den två timmar långa båtresan får han ett enda skratt från dom, så det var nog inte ens roligt på tyska. Fast som jag har lärt mig är humor inte ens möjligt på tyska eftersom punchline måste avslutas med tre hjälpverb.

Rundturen börjar uppför Elbe in mot Speicherstadt som består av röda tegellagerhus som bombades sönder och samman under andra världskriget som som byggts upp igen. Färden går in mellan husen och passerar under Miniatur Wunderlands inglasade bro.

Utanför Speicherstadt mot Elbe pågår mängder av byggprojekt i vad som kallas Hafencity och enligt vår högröstade guide får ingen bosätta sig i området eftersom vattenståndet ibland är en meter över gatunivån.

Vi far ut på Elbe och färdas nedströms och passerar en minst sagt spektakulär villa, Lighthouse Zero och längst ner på Hafencity, byggt på ett gammalt lagerhus ligger det glasade Elbphilharmonie.

Nu far vi tillbaka och förbi Landungsbrücken mot hamnen på motsatt sida och passerar en sandstrand men jag undrar om folk vill bada i Elbe, vattnet ser inte hälsosamt ut. På motsatt sida ligger ett reningsverk med vackra runda saker.

Färden går nu mot containerhamnen som är en av Europas tre största.

Efter att ha åkt igenom en sluss och närgånget kikat på ett kryssningsfartyg vänder kapten hemåt.

Efter en timma är vi mer än nöjda och är mycket irriterade på vår högljudde kapten när vi så efter två timmar äntligen får gå iland.

Mitt restips är välj den korta turen eller om du vill ta tvåtimmarsfärden ta med hörselskydd. Jag upptäckte på kvällen att jag hade två hörselskydd i jackan, men då det var för sent.

Med öronen hängande på axlarna stiger vi iland och promenerar längs den mycket trevliga ”Jan Fedder promenade” som går längs Elbe från Landungsbrücke till Speicherstadt. Vi letar längs vägen utan framgång efter ett ställe att köpa en glass, vilket känns konstigt med den stora mängden människor som promenerar här i värmen.

Väl framme vid huset, eller snarare den stora lagerbyggnaden, är det en lång kö in till Wunderland men vi går in i utgången och två trappor upp visar det sig, till min förvåning, att det är ingången. Det är bara en familj vid kassorna så jag frågar om det verkligen stämmer att det är utsålt till december. Hon tittar efter och säger att det stämmer och hon kan inte se längre än januari, snacka om populärt ställe!

Jag nämner att vi förgäves letat efter någonstans att köpa en glass varvid hon tar oss med in och låter oss köpa varsin glass i deras shop, så nu har vi varit inne på Wunderland!

När vi kommer ut visar det sig att kön är till Hamburg Dungeon, ett spökställe.

Nöjda promenerar vi tillbaka och åker hem för att sova middag, märkligt att det kan vara så tröttande med en högljudd tysk. När vi vaknar känner vi inte för att åka in till stan igen utan går till en pizzeria vi passerar när vi går till tåget och som har både en trevlig uteservering och bra priser.

Vi tar varsin mycket god tunn pizza, Senny en Diabolo och jag Quattro Stagioni, båda med perfekt knaprig undersida. Vi tar varsin stor öl och avslutar med en espresso, som tyvärr inte föll oss i smaken.

När jag går in för att betala visar det sig att de kontokort jag har, Visa och Mastercard, inte fungerar och dom förklarar att dom endast accepterar inhemska kort. När jag föreslår att vi kommer in och betalar i morgon med kontanter är det inga problem, istället vill dom bjuda på ett glas. Jag tackar och säger att vi tar det imorgon när vi betalat.

Vi behöver handla bröd och kanske något mer och på kartan vi fått av hotellet, och som jag givetvis inte tittar på förrän efteråt, står det att Edeka, som är en butik, ligger några hundra meter från hotellet. Så framme vid hotellet visar jag Senny hur man skall gå och lyckas snart villa bort oss totalt. Det är max tvåhundra meter att gå men det blir en eller ett par kilometer innan vi är hemma igen. Men vi får köpt det vi ska och fick sträcka på benen.

Andra sightseeingdagen

Vi får återigen en god natts sömn, det är så varmt att vi sovit för öppet fönster sedan vi kom och idag vaknar vi av fiskmåsskrik från taket på garaget utanför fönstret. Ett ljud jag lärde mig älska att vakna till när jag var i Göteborgs skärgård i mina tonår.

Frukost, som för övrigt Senny tagit med hemifrån, äter vi vid vår lilla ”soffgrupp” bestående av två fåtöljer runt ett runt bord framför TVn. Som gissningsvis har 50 kanaler och frånsett några nyhetskanaler är alla på tyska eller dubbade till tyska. Det är inte så konstigt att tyskarna inte kan andra språk, dom får ju aldrig höra dom.

Jag har musiköra och gillar språk och i mitt huvud översätts snurrar det nu med tyska fraser. I Sennys också säger hon och rabblar ”An, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen” som både hon och jag lärde oss i skolan men inte haft någon nytta av.

Min gamla tyskalärarinna, som efter 4 års studier gav mig underkänt i slutbetyg, hade kanske varit stolt för nu jag talar till folk på tyska, eller vad jag tycker är tyska, och blir förstådd. Ja TVn, den tittar vi inte på.

Dagens mål är att se Hamburg tills fots och med rundtursbuss. Vi kollade med en buss igår och en biljett kostar 17 euro per person, så rundtursbussen ingick i Hamburg Card den heller, varför köpte jag dom! Men idag bestämmer vi att se det nya och vad som finns kvar av det gamla Hamburg. Staden bombades sönder och samman under andra världskriget vilket syns tydligt, för i centrum är det många moderna till och med supermoderna hus vilket i min smak tar död på stadens karaktär. Vilket väl i sanningens namn det var bombningarna som gjorde. Sennys pappa John låg som sjöman i Hamburg i början av kriget och minns bombningar, men han låg i Sydamerika när de massiva bombningarna skedde här 1943.

Vi börjar med att precis som igår när vi kom hem, att åka till tågets ändhållplats. Igår steg vi inte av utan åkte till ändhållplatsen med det roliga namnet Poppenbüttel och sedan tillbaka hem. Idag åker vi med till ändhållplatsen Wedel åt andra hållet, en resa på tre mil och en timma som tar oss ända ut på landet.

Vi tar en promenad med målet att hitta ett bageri, eller snarare kondis, för en kopp kaffe och en bulle. Här är mysigt med låga hus och vi ser några kondis men inget som tilltalar oss. Men vi hittar några som har frukt och grönt på trottoaren utanför och köper jordgubbar och björnbär, dom förra bra dom senare övermogna och dåliga.

Vi går tillbaka till stationen och sätter oss på tåget och äter upp våra frukter medans landsbygden passerar utanför fönstret.

Vi tar oss tillbaka till Rathausplatz, Rådhusplatsen, med det vackra rådhuset som är byggt 1897 och tydligen klarat bombningarna. Här ligger eller snarare står S:t Nikolai kyrkoruin också bygd 1897 men som bombades sönder och idag står som krigsminne.

Det pågår någon sorts festlighet på torget som har tält uppställda, gissningsvis är det öltält, men vi är inte intresserade av öl. Faktiskt det rakt motsatta, jag behöver kissa och efter lite letande hittar vi en toalett.

Precis när kom ut på torget kom en vit rundtursbuss som bland nationsflaggor på sidan hade en svensk. Så vi ställer oss att vänta på nästa buss, och väntar och väntar. När det till slut kommer en röd kliver vi ombord efter att ha betalt 36 euro och fått varsin liten hörlur. Här finns ingen svensk röst men en engelsk guidning.

Bussen hinner köra kanske 50 meter sen är det stopp, jag ser att det är kö så långt ögat kan se men efter 5-10 minuter svänger bussen runt ett hörn och där är det kö igen. Bussen, och alla bilar, står fast i köer därför att polisen har stängt av en bro.

Men vi har ju våra hörlurar och får översatt att hamburgarna sitter i bilkö 1,5 timme per dag men ju längre tiden går desto mindre blir översatt och till slut är det bara den tyska röster som pratar något som uppenbarligen inte är lämpligt att översätta.

Efter ungefär en timma är bussen framme vid Landungsbrücken där vi igår tog båten runt hamnen och föraren säger något jag inte hinner uppfatta men alla reser sig och går av och vi följer efter. Jag frågar föraren om varför och han svarar att han inte kör längre och på min fråga om när nästa buss kommer säger han att han inte vet.

Jag blir lite sne’ och ser att bolaget har en kiosk här och jag går dit och säger att jag vill ha pengarna tillbaka. Hon erbjuder biljetter för imorgon vilket vi varken vill eller kan ta emot och får då svaret att ringa det telefonnummer som står på broschyren. Jag ringer 2-3 gånger och trycker två för att få engelska och varje gång sägs något jag inte uppfattar och så bryts samtalet. Gissa om jag var sne’ nu!

Vi har under tiden tagit tåget tillbaka till Altstadt och rådhustorget. Jag säger till Senny att nu vill jag ha pommes frites och en god köttbit och efter ett tag hittar vi Block House som säger sig ha bästa ”steakarna” sedan 1968.

Trevlig miljö och bra utsikt och priser därefter, så vi beställer, vad jag med min underkända tyska säger är rådjur eller liknande. När maten kommer på bordet ser det gott ut och med, skulle det visa sig, en god brödbit stekt i stekfettet.

Men när jag skär upp köttet är det alldeles för grovt för att vara hjortkött och det är alldeles för torrt, gissningsvis stekt i förväg och uppvärmt med mikro när det serveras. Men pommes är OK och den pyttelilla coleslawen, serverad på en skiva slanggurka, är godkänd. Men det klart godaste var brödbiten.

Vi har beställt in stor fatöl, och det är inte varken alkoholfritt eller lättöl, vi som inte druckit starkt sen i höstas, men det satt bra! När vi sitter till bords ringer jag en sista gång till rundtursbolaget och får nu till svar att kontoret är stängt och jag uppmanas återkomma på måndag. Det är inte min dag idag!

Vi promenerar mot järnvägsstationen längs stranden av Binnenalster, en skapad insjö och tittar på utsikten och alla fåglar.

Vi går till Pizzerian och betalar gårdagens nota och får varsitt glas, en Limoncello och en Amaretto. Visst är väl ändå livet rättvist!

Det blir en tidig kväll igen för i morgon är det så äntligen dags för Wunderland.

Miniatur Wunderland

Vi har ju fått inträdestid mellan 8:30 till 09:00 och när vi igår var hos dom sa dom att fem minuters försening var OK, men efter det fick vi ställa oss i kö, så vi tar tåget från Friedrichsberg några minuter efter åtta. Men när tåget åkt bara kört en station och kommer till Hasselbrook hörs ett meddelande på tyska och alla går av tåget!

Hur skall vi komma i tid nu och hur? Vi hinner knappt ut från stationen förrän det väller in utryckningsfordon från alla håll, totalt ett tjugotal polis, brandkår och ambulanser.

Vi hittar busshållplatser nära men känner inte igen de stationer bussarna går till, vi skall ju in till centrum och klockan tickar… Vi bestämmer oss för att ta en taxi och går in i en servicebutik som hjälper oss att beställa en, tack snälla!

Så några minuter i nio kliver vi in på Wunderland, 300 kronor fattigare men på plats och jag går lycklig in.

Allt är på tyskt vis organiserat och vi anmodas gå våningar upp till plan 4 och kliver rakt in i Amerika.

Vi går vidare till Skandinavien. Under tiden vi tittar på Kiruna smäller det då och då, det visar sig komma från sprängningar nere i gruvan. Varje kvart blir det ”natt” och tack vare den vita snön blir det extra vackert här.

Ishotellet i Jukkasjärvi kände jag dock inte igen och undrade varför den skeppet ”Den flygande holländaren” seglade omkring ovanför marken längst in förstod jag inte.

I Skandinavien finns 30 000 liter vatten som pumpas in och ut ur den 25 000 liter stora bassängen, de andra 5 000 liter används till att skapa tidvatten. I bassängen finns idag 16 fartyg som styrs av 7 datorer som analyserar 1 miljard pixlar från 20 kameror som tar 60 fotografier per sekund (puh!). Och vi noterade att en båt sakta rörde sig och blev inte vederbörligen imponerade.

Så tillbaka till Hamburg fast i miniatyr.

Vi tar en paus och går över den inglasade bron till en servering i det andra huset och köper varsitt glas vatten, bubbelvatten och hör och häpna det kostar 3,9 Euro över 45 kronor, PER GLAS! Visserligen får man ta påfyllning en gång men hallå! Jag inser att min plan på att spendera hela dagen här faller på att den mat jag tänkt att äta här inte kommer att smaka bra med tanke på vad ett glas vatten kostar.

Jag passar på att söka Hamburg News på telefon och hittar orsaken till att tåget stoppade i morse.

Knuffingen

Men det är ju mycket att se så nu går vi tillbaka till översta våningen för att se Knuffingen. Det är Wunderlands egen flygplats och trots att jag sett den på Youtube många gånger imponerar den både med sin storlek och alla fordon och flygplan som rör sig överallt, ja dom till och med lyfter, flygplanen alltså, om än på pinnar.

Italien

Byn Riomaggiore som jag tror Senny hade som puzzel och Vesuvius som under dunder och brak får ett magmafikt utbrott i mörkret med den röda magman illusoriskt rinnande nedför bergssidorna.

Och naturligtvis Rom med dess kända byggnader och Pompeji får plats bredvid Colosseum. Fontana di Trevi som blev världsberömd när Anita Ekberg badade i den i filmen La Dolce Vita år 1960. Den gigantiska tågstationen i Rom är stor även i Miniatur Wunderland.

Rio de Janeiro

För den som letar och orkar leta är Wunderland fullt av skämt och galna saker på Coba Cabana i Rio de Janeiro har man här placerat hotell Cobabanana.

Patagonien

I Argentina går det pyttelilla tåget La Trochita genom byn Ingeniero Jacobacci. Det lilla tåget är här skalenligt vilket för tågnördar innebär skala H0e med en spårvidd på 9 mm. Lok och vagnar byggde här.

Glaciären kalvar stora isblock och i Drakes sund går vågorna höga och blixtarna ljungar i bakgrunden.

Det andra småttiga

Det lönar sig att krypa nära och titta och inte ens på toaletten behöver man vara utan intryck

Monaco Grand Prix

Ja det var ju att denna fantastiska modell stod klar i april i år som gjorde att jag vill komma hit. På den 22 meter långa racerbanan tävlar 14 bilar drivna av magnetfält styrda av datorer givetvis. Arbetet började för 11 år sedan och har kostat 5 miljoner Euro. Jag har följt arbetet på Youtube och fascinerades av målsättningen att varje bil skulle bestämma själv över fart och vägval. Det slutade med att alla bilarna körde som biltjuvar och krockade och körde av vägen, ”jag fick programmera in rädsla i bilarna för att lugna ner dom” säger Gerrit tvillingbror till Frederik Braun som startade Miniatur Wunderland 2000. Jag stod och såg hur dom gjorde omkörningar utan att krocka så Gerrit har lyckats med programmet, som har över 100 000 programrader.

Efter fem timmar orkar jag inte ta in mer, om jag kommer tillbaka skall jag i förväg planera vad jag skall se för det är för mycket och för bra för att bara gå omkring.

Mycket att titta på; 260 000 figurer, 9 250 fordon, 1 040 tåg, 52 flygplan spridda över 1 500 kvadratmeter i 14 olika områden. Byggkostnaden ligger nu på 45 miljoner euro.

Nederst på sidan har jag lagt in länkar till Wunderlands bästa Youtubeklipp.

Här är min film med en bråkdel av vad vi såg

Mat

Vi går över broarna in mot Altstadt och ser från Holzbrücke långt bort en servering ute på vattnet, vi är båda hungriga för vi har bara druckit, svindyrt, vatten sedan klockan sju i morse och nu är klockan snart två.

Ute på Deichstrasse som ligger alldeles innanför husen mot vattnet finns mängder av serveringar men den vi sett från bron har en kö av gäster men mitt emot ligger Ristorante Vincenzo och vi hittar plats utomhus i skuggan. Senny tar sin vanliga, Pasta Carbonara, och jag hittar en med sparris, visserligen bara en men en sådan där stor vit skuren i skivor, det är jättegott!

Vi promenerar vidare och bestämmer att ta U3, tunnelbanan som bara går ovanjord och i en cirkel, med andra ord en perfekt turistattraktion. Men när tåget kommer åker vi med en hållplats och tar S1 hem till Friedrichsberg.

Hemfärden

Klockan nio kliver vi på tåget och åker in till centralstation och promenerar till ZOB som är Hamburgs svar på Nils Ericssons terminalen. När vi kom hit i onsdags var det fullt av påtända människor som gick, satt och låg runtomkring men nu är det bara resenärer. Vi väntar en stund, vi är ju i god tid, och bussen, nu ingen dubbeldäckare, går på utsatt tid.

Det är så synd att Hamburg är nedkladdad med sprayfärg, som kan vara snyggt och då kallas graffiti. Nu går resan hem fort det är ju dagtid och mycket att se på, tyvärr störs jag av att den ena av de två chaufförerna ibland tar fram sin mobiltelefon och ägnar den mer uppmärksamhet än hur han kör och låter bussen glida ut en bit i omkörningsfilen, men det händer inget så jag försöker titta åt ett annat håll. Men då och då ringer telefon och han har hörapparat som tydligen är urkopplad för han skriker så att alla hoppar till.

Det går undan och i Köpenhamn vid järnvägsstation finns två underliga, kanske vackra, hus som heter Kaktustårnen. Nu byter bussen förare och det verkar den inte gilla för det går inte att lägga in växlar och eftersom allt styrs av en eller flera datorer får den andra chauffören gå ut, öppna en lucka och starta om datorn (Control-Alt-Delete).

När vi kommer till Malmö på andra sidan bron måste vi visa pass och vi blir stående i kanske 20 minuter när tullen går igenom några ungdomars bagage. Dom hittar dock inget och vi rullar vidare hemåt.

Vi är trots förseningen i Malmö tillbaka i Göteborg något före utsatt tid så vi hinner gott och väl vårt Kungsbackatåg 21:15. När vi kommer till Anneberg står vår bil på parkeringen och väntar, tack igen Mattias.

Hemma igen

Vi har en äggkläckningsmaskin som Mattias, denne Mattias!, under vår frånvaro varit nere och kontrollerat att vattennivån är rätt. Och när vi kommer in är det rätt värme 37,7 grader och bra vattennivå, men…

Det är det enda i huset som fungerar. För två dagar gjorde åskan så att jordfelsbrytare löst ut och det är 20 grader i kylen och minus en i frysen. Felet är ju lätt åtgärdat och inte mer att göra så vi går och lägger oss.

På morgonen ringer jag Folksam och efter att ha väntat i en och en halv timma får jag tala med en flicka för att fråga om hemförsäkringen gäller matvarorna och om självrisken gör att det inte är någon idé. Vi har varken oxfilé eller hummer i frysen men väl drygt 20 kg grillkött. När hon frågat ut mig säger hon att hon ersätter med 5 500 kronor minus självrisken. Inga foto inget mer än ett samtal, det är skönt att vara betrodd.

Jag skriver också ett email till Die Roten Doppeldecker, rundtursbussen, istället för att ringa och begär att få tillbaka de 36 euro vi betalt och inom några timmar kommer det svar med en ursäkt, det hela berodde på demonstrationer som täppte igen gatorna, och att pengarna återbetalas. Livet är rättvist.

Länkar till Miniatur Wunderlands video på Youtube.

Monaco Grand Prix https://www.youtube.com/watch?v=oiDVZxdo56k

Flygplats Knuffinen https://www.youtube.com/watch?v=5tJn6MSwhFA&pp=ygUTbWluaWF0dXIgd3VuZGVybGFuZA%3D%3D

tusentals timmar video, allt om Minitur Wunderland: https://www.youtube.com/channel/UC99kO6xDZSh2UNA-jdpN7cA

Visningar: 60