Sista veckan

22 november

Vi spelar golf på Silves och vädret är instabilt och banan är genomvåt. Vi spelar sex hål och bestämmer oss för att bryta och ta oss tillbaka till klubbhuset. Thomas och Elisabeth har tidigare brutit på Silves och kommit helt vilse på vägen tillbaka så när jag säger att vi skall gå ut genom grindarna ta till höger och följa vägen till vi kommer till nästa övergång och där gå de första hålen tillbaka till klubbhuset. Regnet har upphört och det är inte kallt men vägen blir allt längre och till slut börjar jag själv tvivla om det är rätt väg. Vi går genom apelsinlundar med delvis mogna apelsiner och jag kan inte låta bli att plocka en mogen apelsin. Till slut ser vi 14e hålet och parkeringen vid klubbhuset men det är staket runt banan, vilket Thomas och Elisabeth vet sedan deras tidigare eskapader, så vi travar vidare och efter 1,2 kilometers promenad längs vägen är vi vid den övergång jag trodde skulle ligga ganska nära.

Så vi är tillbaka inne på golfbanan och spelar 15 hålet som tar oss tillbaka till klubbhuset, bilarna och hem igen.

På vägen hem köper vi fyra stora kotletter för 30 kronor kilot på Intermarche och hemma tänder vi grillen. Senny gör en tomatsallad med rödlök och jag grillar två färska majskolvar, två röda paprikor och de fyra kotletterna. Köttet är saftigt och gott, kryddat med Santa Marias grillkrydda men vi orkar naturligtvis inte äta upp allt.

Till kvällen är det avskedsträff hemma hos Hedströms som imorgon åker hem till Sverige igen och vi samlas alla för att hjälpa dom tömma skafferiet. Åter spelar vi ”Det borde man ju veta” och har en mycket rolig kväll.

23 november

Idag är det Black Friday och vi far till Algarve Shopping för att köpa mina skor på Skechers och Sennys korkväska, allt förhoppningsvis med rabatt. Det är väldigt mycket folk så även i Portugal har tydligen begreppet slagit igenom. Men, tyvärr har Skechersbutiken inte den sko jag vill köpa i min storlek och på den prislapp, som sitter på den väska Senny tänkt köpa, har det pris väskan hade när vi var här senast nu fått ett högre pris som är överstruket, dvs det är inte de 10% lägre som dom säger. När säger till bekräftar expediten att jag har rätt och pekar på andra väskor med andra prislappar med högre rabatt!  Vi köper ingen handväska i affären, som heter Corc Shop!

Efter att ha handlat på Aldi i Alcantarilha far vi till Mormors, det är arton grader varm och solen flödar från en blå himmel vilket ger perfekta förutsättningar för att sitta på gården hos Mormors och njuta. Här sitter stora delar av svenskgänget som bor i Carvoeiro och vi får en väldigt lång och trevlig lunch.

Idag äter vi en god, om än lite för länge stekt, biff.

När vi bryter upp bjuder Peter oss alla hem klockan sju för lite vin för att sedan gå och käka hamburgare på Dos Santos ölbryggeri som ligger intill Gramacho.

Vi åker hem och packar in maten vi köpt, lasagne från Lidl, den vi köpt senast från Aldi och Intermarche har inte varit så god, apelsiner från det ställe vi köper veden på vägen in mot Carvoeiro, inte för att apelsinerna är slut, vi köpte ju 7,5 kg för inte så länge sedan, men dom ger en juice som inte bara är otroligt sur den är till och med besk så dom slänger vi, och två chokladkakor med hasselnötter från Aldi.

Klockan sex ringer Peter och säger att hela gänget sitter på balkongen hos Bosse och är överförfriskade och varken i stånd att komma till Peter eller ännu mindre till hamburgare så det blir en lugn hemmakväll.

Sent på kvällen kommer SMS från Thomas och Elisabeth som idag åkt hem till Sverige igen. Dom har fastnat i Paris och får sova över och resa hem i morgon eftermiddag, vilket stärker min åsikt; flyg inte via Paris.

24 november

Frukost i sängen.

Senny som älskar brickor, använder plåten i ugnen och serverar te, kaffe till sig själv, en macka till sig och två till mig, alla med ost och skinka, en skål med underbar yoghurt från Aldi med färsk frukt, helst mango och charonfrukt och lite müsli och ett glas nypressad apelsinjuice. (Det blev många komma i den meningen).

Efter en skön frukost bestämmer vi oss för att åka in till Portimao för att se i butikerna i Continentehuset om vi kan hitta byxor till Senny. Vi kör den lilla kringelikrokvägen via Ferragudo och i en av backarna ner ringer min telefon och det är en videochat hemifrån. Barnbarnen har samarbetat och klippt håret på minstingen Hugo, som precis som storebrorsan har, eller snarare hade, långt hår och både Senny och jag tycker han passar bättre i det korta.

Vi försöker visa den vackra vyn från vägen med de vita höghusen i Portimao i bakgrunden och de vita radhusen i förgrunden men det lyckas inget vidare. Jag tycker dock själv att det är så fint att när samtalet är slut, vänder vi och stannar och fotograferar den.

Radhusen i förgrunden fångar Sennys intresse så vi kör in på gatan och tittar och Senny säger att det kanske finns en reception precis som på Vila Nova, och det finns det. Området heter Vila Gaivota, vilket betyder mås, alltså måsbyn.

Vi blir vänligt bemötta av den vänlige men uttråkade mannen i receptionen. Uttråkad av det är lågsäsong och lite att göra och som nu istället blir entusiastisk och glatt visar oss runt i tre av områdets cirka 100 hus.

Alla två hus med två sovrum, vad vi i Sverige kallar trerummare, har en brant trappa till andra våningen, för brant för Senny, även om den är rak så vill bespetsar oss på lägenheterna med bara ett sovrum. Den vi tittar in i är helt nyrenoverad och med toppmodern öppen planlösning till köket och härlig utsikt ned till havet. Om vi betalar 6€ mer per dag kommer vi upp en trappa och får en gigantisk altan och en ännu bättre vy över havet och utloppet av Arede vid Portimao. Det står en trådlös router i lägenheten och jag frågar om det är indraget fiber och får till svar att dom håller på att ta in offerter eftersom mottagningen är så dålig att inte ens mobiltelefonerna fungerar särskilt bra.

Vi får en prislista som säger att i lågsäsong, när vi skall komma, kostar husen mellan 56 och 75€ per dag, och 4 veckor eller längre vistelse ger 25% rabatt, dock får man då betala för sin elkonsumtion, här tar man inte ut vinst på elen utan den kostar 20 cent per kilowatt. När vi åker därifrån bestämmer vi oss för att inte bo här, dels för att det ligger lite avsides men framför allt för att internet inte skulle fungera. Synd på så fina lägenheter men, som Senny säger, vi har nu sett att vi kan bo i en lägenhet med ett sovrum istället för som hittills i två.

Vi fortsätter vår resa mot Portimao men stannar när vi kommer ner till fiskehamnen i Ferragudo där julen är på plats med tre udda tomtar. Vi tar en promenad runt i hamnen där det sitter en flock storskarvar, ålekråkor, på en båt.

Vid fiskarnas egna hus träffar vi på en helt orädd mås

Det är inte särskilt mycket människor ute och de flesta som äter sitter inomhus för det är lite kyligt. Lunch här kostar mer än vi är vana vid på de ställe vi passerar så vi väljer till sist A Gaivota, ja du som läser aktivt kommer ihåg att det betyder mås, där vi får dagens för 9,50€. Men Senny gillar inte fisk och kötträtten är fläskkött med musslor så vi tackar och går mot bilen och mitt över gatan finns en liten restaurang där en lunch kostar 5,95€. Vi går in och här plockar de ihop vad man pekar på av färdiglagade ingredienser eller färdiga rätter men det hela känns lite ofräscht så det blir inget där heller.

Vi far in till Portimao och här kostar det pengar att parkera, 80 minuter för 1€, ja det kostar att parkera inne i Carvoeiro också om du väljer fel parkeringsplats. Vi stannar utefter floden Arede och fastnar för Casa Inglesa och sätter oss i solskenet och beställer varsin pizza och stor öl.

Det går fort, alldeles för fort, och ut kommer varsin pyttelilla pizza gjord på bakpulverdeg, med osmält ost och jättebitar med skinka i. Senny äcklas och kan knappt äta något av den men jag tuggar i mig det mesta. Vilket bottennapp! Vad ni än gör så ät inte pizza på Casa Inglesa i Portimao.

Besvikna kör vi till Continente och går runt bland klädbutikerna på andra våningen, där det nu är full fart på Black Friday som nu gått över till Black Weekend. Jag hittar ett par svarta jeans för 9,50€ och tar ett par i storlek 42, samma som jag köpt av Pull & Bear, och det saknas mer än en decimeter för att kunna knäppa dom. Jag kan inte ens knäppa storlek 48 så det blir inget köp. Senny hittar inte heller något som hon vill ha, och jag kan inte acceptera de dystra färgtonerna som gäller just nu så vi tackar och går en trappa ner och handlar på Continente.

På vägen hem stannar vi på Apolonia och köper skinka och getost. Den getost vi fick smaka på Golf i Spaniens vinprovning var enastående god och med deras inköpslista avfotograferad köpte vi häromdagen två av de ostar dom bjöd på. Och nu är vi tillbaka för att köpa med en hel ost med oss hem, vi brukar ta med oss ost hemifrån och hit så detta blir något helt nytt.

25 november

Vi spelar golf på Silves trots att väderprognosen inte är den bästa och att det regnat under natten. När vi kommer dit är det mycket glest med bilar och vi får gå ensamma en halvtimma tidigare än bokat.

Framför oss går två par som vi trots att vi tar det lugnt måste vänta på och på hål sju släpper dom oss förbi. Hål sju som för övrigt är ett par fem hål, svagt uppför hela vägen, på 550 meter från gul tee. Par fem innebär att idealresultatet är fem slag, inklusive puttar. Vi spelar båda från röd tee vilket kortar hålet till 481 meter, och jag ligger på green på tre slag och Senny på fyra, mästerligt spelat! Efter att ha kommit förbi ser vi inte någon framför oss resten av rundan och går runt på 3,5 timma.

Men banan borde vara stängd för den är helt mättad med vatten och börjar gå sönder av slitage från spelare, golfbilar och klippare. Tyvärr verkar det som att även jag börjar få slitage för redan på hål åtta smärtar det i ryggen så att jag inte kan swinga ordentligt men trots det kommer jag in på 96 slag vilket är 26 slag över banans par.

Väl hemma lägger jag min ömma rygg i ett varmt badkar och somnar direkt och sover gott tills Senny kommer och väcker mig och talar om att Lasagnen inköpt på Aldi är färdig.

Vi har talat om för vår värd att det luktar om toaletten på övervåningen och när jag idag tittar in ser jag att det droppar från taket vid ytterväggen, så det är säkerligen fuktskador i väggen som luktar.

26 november

Kvart över åtta har vi start på Vale de Pinta och lottas ihop med trevliga Roger och Agnes från Oslo. Vädret är underbart, ingen blåst och blå himmel så det kommer att bli en härlig dag. Men min rygg är fortfarande öm och jag tror att det är någon form av ryggskott. Jag kan inte ställa mig som jag vill för att slå iväg bollen och det smärtar att föra klubban bakåt men det gör inte ont att göra själva slaget.

Det blir en underlig golfrunda för min del med en hel del stönande men jag presterar en jättebra golf troligen för att jag inte vågar ta i, och går runt på mitt handicap trots att jag misslyckas totalt med det sista 516 meter långa artonde hålet.

Vi åker hem och klär om för vi är faktiskt svettiga och åker sedan in till Lagoa och äter lunch på Barca Velha som ligger intill kinavaruhuset och äter revbensspjäll, dock inte piano som servitören, för övrigt samma som när vi åt här för ett och ett halvt år sedan, förklarar är den yttersta delen av revbenen. Det smakar bra men jag som är törstig efter golfrundan får ett litet, 20 cl, glas öl och Senny en liten karaff vin som dock ger två glas, den stora öl jag beställer till och det sprudelvasser Senny tar ingår inte i lunchmenyn och kommer extra på notan. Våra Bica cheia, dubbel espresso, serveras som en enkel espresso med dubbelt vatten och dricks inte upp.

Vi får goda revben, OK pommes frites, liten men bra sallad och till efterrätt väljer vi mangomousse som serveras i höga dessertglas. Den smakar bra men är inte så bra som den som serveras på Ponto de Encontro.

Det hus vi hyr är kallt och fuktigt vilket är hänger ihop med att det varit mycket kallare än normalt och framför allt nederbörden. Plus att jag i snålhet avstått från att köra luftvärmepumparna och istället köpt ved för 400 kronor. Värmen från kaminen når dock inte ner till sovrummen på nedre våningen där kylan gör att vi sover som stockar men också gör att textilierna är fuktiga. Det skall bli skönt att komma hem till värmen på Lommabacken.

27 november

Vädret fortsatt skönt, blå himmel, ingen vind och 17-18 grader så idag blir det shorts till och med för mig. Efter frukosten, återigen serverad i sängen, tar vi en promenad ned till Carvoeiro.

Inne i Carvoeiro köper vi den korkväska Senny gillade när vi tittade häromdagen men den glass vi tänkt oss uteblir för nu har båda glassbutikerna stängt för sommaren så istället går vi ner till stranden.

Vi bokar tid för Senny att klippa sig och färga håret på torsdag och vandrar sedan vidare hemåt och sätter oss på altan med varsitt glas vitt vin och njuter av värmen i solen och kylan i vinet.

Grillen tänds och så gör vi en sallad på rödlök och en lustig liten portugisisk slanggurka, tomater, Fujiäpple, som här kostar 10-20 kr kilot jämfört med 40-50 hemma i Sverige, och underbar mango, det blir nästan som en fruktsallad man äter till efterrätt. På grillen lägger jag två utskurna kotletter och två tunna halskotletter.

Vi öppnar en flaska rödvin, Vale Perdido reserva från Aldi och Senny räknar ut att middagen idag kostar 3,5€ för vin, 2.5€ för köttet och kanske 2€ för salladen, fast då ingår ju ingen efterrätt.

28 november

Sista golfdagen, vi spelar på favoritbanan Gramacho med starttid kvart i nio på morgonen. Vi spelar med Arja och Hannu från Finland och Hannu förstår men talar inte svenska, Arja både talar och förstår flytande. En trevlig runda blir det trots lite språkproblem. Vi spelar snabbt och går runt på under fyra timmar men mitt ryggskott gör sig till känna igen och senast gav det mig en fantastisk golfrunda men idag blev det helt tvärt om. Jag är besviken på mitt spel med flera hål jag fick ge upp men när jag räknar samman är jag bara sex slag från mitt handicap.

Efter rundan far vi hem och duschar och far för sista gången i år till Mormors och får efter maten ett hjärtligt avsked från Sonja (mormor själv) och hela personalen.

På hemvägen stannar vi till vid Tennis Park, som ligger utefter samma gata som Mormors för att fotografera det hus vi med största sannolikhet hyr i vår.

Portugal visar även idag fram sin bästa sida med blå himmel, ingen vind och arton grader varmt.

29 november

Idag är kalendern nästan fullbokad; Senny skall klippa och färga håret klockan halv elva, vi skall möta vår värdinna halv tre för att se om vi vill hyra huset vid Tennis Park, vi skall lämna in våra golfvagnar för förvaring hos golfaffären och hämta Blomgrens halv sju för att äta avskedsmiddag på Lamim i kväll, puh det är mycket nu!

Jag lämnar Senny hos frissan och åker in till Sportsdirect i Portimao för att köpa ytterligare en pikétröja av den jag köpt för 8,5€ men jag fick tji för nu kostade den 24 så det blev inget köp. Jag stannar vid golfshopen i Carvoeiro men även idag är det stängt och ingen lapp som talar om varför. Så jag åker till Sennys damfrisör och möts av denna syn;

När chocken lagt sig tar jag en stärkande promenad och stannar i restaurangbacken och tar en espresso och en pastel de nata vid det lilla hålet i väggen, Segredo dos Avos. Den absolut bästa nata jag ätit, frasigt som ett wienerbröd och lagom söt vaniljkräm och priset? 1,6€!

Jag kommer precis lagom att lösa ut Senny som nu blivit jättefin i håret.

Vi träffar vår hyresvärd, Guida, vid huset i Tennis Park. Renoveringen pågår fortfarande men är nästan klar och trots oredan kan vi konstatera att vi med all säkerhet kommer att trivas väldigt bra. Det är visserligen en trappa upp till lägenheten men den är, förutom takaltanen, i ett plan.

Villaområdet är, tyvärr, inhägnat med låsta grindar men är väldigt fräscht.

Vi får två takaltaner med fin utsikt mot havet rätt mot väster. Den ena är en ren solaltan den andra har en grill och en soffgrupp.

Vi kunde dessutom lämna kvar våra golfvagnar i huset så vi sparade 10€ som vi betalt till golfaffären i Carvoeiro tidigare.

Sista dagen i Portugal för i år avslutas med en trevlig middag med Blomgrens på Lamim i Lagoa där vi åter njuter av den fantastiska sjötunga.

Visningar: 15