Cabanas Vecka 2

Senny har nu hämtat sig så pass att vi tar en golfrunda på söndag och en golftävling på måndag.

Tisdag 24/2

Vi far västerut mot Faro till en del av den 6 mil långa nationalparken Ria Formosa som heter Quinta de Marim som slutar där vi bor i Cabanas. Ria Formosa ligger längs kusten och består av skyddande sandrev mot Atlanten och innanför laguner med söt, salt och bräckvatten. Vi går en snitslad stig på 3-4 kilometer i strålande väder och ser vackra blommor, buskar och träd men få fåglar och av kameleonten ser vi inte färgen av. Men när vi kommer ut från ett besök i en gammal tidvattensdriven kvarn kommer en flock storkar på himlen söderifrån och fångar uppvindarna från den varma stranden och stiger på några minuter upp utom synhåll, imponerande!

 

Onsdag 25/2

Spelar golf med två pratglada damer. Den ena är bosatt här för att slippa skatten på sin tjänstepension och den andra är longstay i tre månader. Båda äger sina boende. Senny och jag funderar på varför man köper när man istället kan hyra och lämna över problemen till ägarna, och dessutom inte vara tvungen att komma tillbaka till samma ställe år efter år. Men smaken är som baken.

Apropå smak tipsade de om en kebabservering som vi åkte till direkt efter rundan, men som all mat, så här långt, smakade den väldigt lite, men här drack vi grönt vin, Vinho Verde, som inte alls var grönt utan det gröna hänvisade till unga gröna druvor. 

Torsdag 26/2

Åker in till Tavira och strosar runt på båda sidor ikring floden. En mycket mysig stad med trånga gränder med små serveringar och butiker och dessutom så mycket lokalbefolkning att det inte känns tillrättalagt för turism.

På bron står en tremanna orkester, trumpet, gitarr och tamburin och spelar

 

Fredag 27/2

Köper en tjänst som gör att våra datorer ser ut att vara i Sverige och gör så att vi kan se SVT Play och Netflixfilmer låsta till Sverige. Kostar under hundralappen för en månad, känns helt rätt, och det funkar dessutom.

På kvällen vinprovning och tvårätters med PT Golf. Får prova 6 portugisiska viner, 3 vita, ett rosé och två röda och träffar under middagen ett trevligt par från Piteå, Majken och Roland, och bestämmer att ta en golfrunda i nästa vecka.

Lördag 28/2

Åker till Praia do Barril vid Santa Luzia, ett ställe där det finns en gångbro från fastlandet till de långsträckta sandöarna närmast Atlanten. Här finns ett tåg som tar dig den dryga kilometern tvärs över ön, men där finns även en stenlagd stig bredvid rälsen. Här är nog ett rikt fågelliv lite senare på året men nu var det lite småfåglar och fiskmåsar och ute till havs några dykande fåglar, tärnor nära stranden och långt ut stora fåglar som dök på samma sätt som pelikaner. 

Det är för kallt för att bada enligt Senny men det ligger en dam i vattnet åtminstone 10 minuter, förmodligen en vinterbadare. Det blir fem kilometer som dock suger bra i benen på grund av den mjuka sanden.

Vi bestämmer oss för att åka tillbaka till slaktaren i V.R.D. St Antonio som det står vägskyltarna (Vila Real de Santo Antonio) för att köpa kött och hinner precis fram för att se honom låsa och gå hem för siesta. 

I stället vänder vi åter till en restaurang vi såg efter vägen med massor av bilar och människor och går in för att äta lunch. Det finns plats vid ett långbord och här finns endast portugiser och meny på samma språk så jag beställer ”Carne porco credo com ameijoas” som är för två. Min obefintliga portugisiska översätter detta till griskött med någon sorts sås, men in kommer en stekpanna till bredden fylld med kokt griskött, friterade potatisbitar simmande i smörsås, allt toppat med musslor (!). 

Visningar: 3