Pestana Palm Gardens, vecka 2

Måndag 18 januari

Så äntligen skulle Senny komma. Jag vaknade tidigt, naturligtvis, åt frukost och tittade på min app Fligthtradar 24 för att se att Sennys plan från Landvetter kom iväg ordentligt innan jag åkte. Det strulade tydligen för de kom iväg en kvart för sent, men iväg i alla fall. Så kvart i tio lämnade jag hotellet och körde motorvägen upp till Lissabon och stannade precis utanför flygplatsen för att tanka upp bilen för att slippa stanna på hemvägen. Efter att ha tagit en McDonalds hamburgare, jag begriper inte varför jag gör det när jag tycker dom är så äckliga, körde jag den sista biten med hjälp av min GPS för att hitta till hyrbilsinlämningen. Några felaktiga filval senare var jag fast på motorvägen tillbaka över den drygt 2 kilometer långa bron och arg som ett bi hittade jag till slut en avfart där jag kunde köra av för att vända.

Min lilla GPS-dam dirigerade mig och äntligen var jag på motorvägen igen nu åt rätt håll. Men rätt som det var tog motorvägen slut och jag var ute på en smal landsväg bakom en långtradare. Skyltar med olycksdrabbad vägsträcka fick mig att tänka på att det var ju nästan två timmar tills Senny skulle vara framme så jag la mig lugnt bakom långtradaren och väntade på att påfarten till motorvägen skulle dyka upp igen. Tjugo minuter senare förstod jag att något var fel, jag hade enligt min GPS 6,5 mil kvar till flygplatsen. Men nu ville jag inte göra fler misstag, hon (GPS-damen) fick dirigera mig. När jag till slut kom fram till en liten bro över floden kom jag på att jag hade sagt till min GPS att undvika betalvägar vilket gjorde att jag fick en omväg på 7-8 mil istället för att vända tillbaka på motorvägen.

Jag hade planerat att tala med biluthyraren om transponder som talade till betalstationerna utefter motorvägen och som låg i ett fack mellan framstolarna i stället för i vindrutan, men efter att jag tankat vid flygplatsen tändes en skiftnyckel i en display så istället fick jag byta till en annan mycket bättre bil med bättre väghållning och mycket rymligare.

Jag hann ändå ta en dubbel espresso innan min Senny kom ut genom dörrarna och vi kunde i den nya bilen snabbt ta oss hem.

Tisdag 19 januari

Nu när Senny är här går det inte riktigt att ta dagen som den kommer. Det är ju första dagen så det enda vi bestämde i går var att ta en promenad runt omgivningarna. Vi gav oss iväg österut mot fyren efter att först varit nere vid stranden.

Min promenad häromdagen till byn via klippkanten var ingenting mot det äventyr som vi nu gav oss ut på. Från stranden gick det trappor upp till klippkanten och sedan följde vi en stig utmärkt, med rött och gult, längst ut på klippkanten. Men här fick vi verkligen klättra både ned och upp och som tur är var de bråddjupa, så kallade slukhålen, inhägnade med staket. Det tog oss 40 minuter att ta sig de två kilometerna till fyren och 15 hem via gatorna. Väl hemma bytte vi om och for till golfbanan Vale da Pinta där vi åt lunch och sedan spelade nio hål.

Onsdag 20 januari

nystädat och på hallbordet stod en liten skål blommor och ett litet kort med hälsning från vår städerska och idag kom hon städade igen och då fick jag en kram och puss på kinden efter att hon berättat att hon fått andra hus att städa och inte kommer till oss längre.

Lite trötta efter gårdagen tog vi bilen in till Portimao för att shoppa. När vi i november var i Florida letade jag förgäves efter nya skor, och helst de amerikanska Rockport som jag har ett par som jag trivs så gott med. I dag köpte jag ett par Rockport skor här i Portugal.

På vägen hem stannade vi i Carvoeiro och åt en god lunch nere vid stranden och åkte sedan hem och kopplade av resten av dagen.

Torsdag 21 januari

Idag gick vi samma promenad som jag gick innan Senny kom, alltså utefter klippkanten ned till Carvoeiro, närmaste byn och följde sedan de två huvudgatorna upp och ner och hem igen, nästan 6 kilometer. Fast till skillnad från när jag gick i söndags, var många butiker nu öppna så vi gick in och ut ur många så det blev säkerligen en bra bit över 6 kilometer.

I Carvoeiro har de i Sverige så tråkigt grå elskåpen gjorts om till små konstverk. Det vore fel att kalla dom för graffiti.

Det utlovades en regndag idag men regnet kom i natt, så än så länge har vädret varit kanonbra.

Fredag 22 januari

Spelade 18 hål golf på Gramacho i sällskap med ett Schweizisk par, där endast mannen Christian spelade och It, hans fru, körde deras golfbil, samt med en ung portugis i knappa trettioårsåldern vid namn Jose.

Jag lärde mig att hans namn i Spanien uttalas med gutturalt sch-ljud medans det i Portugal uttalas som ett svenskt J. Han var född av portugisiska föräldrar i Luxemburg där han också arbetar. Vi hade en mycket trevlig runda med många skratt även om Jose bröt efter 13 hål eftersom hans far väntade i klubbhuset för att tillsammans fara till Lissabon och äta middag med vänner innan de i morgon åkte tillbaka till Luxemburg.

Banan är mycket trevlig och vacker och mycket ondulerad, det kändes i benen när vi gick uppför artonde hålet.

Jag fick också reda på att mellan den 28 januari till 4 februari hålls på våra Pestana banor kvalificeringstävling till European Senior Tour, golfproffs som är över 50 år. Det lär göra det svårt att få spela men å andra sidan få se hur de riktiga golfarna spelar banorna.

Väderprognosen tio dagar fram säger blå himmel, det här är underbart. Temperaturen är 18-20 på eftermiddagen och solen är varm som på våren hemma.

Det syns i naturen att det är vinter, här finns många träd som inte har blad men också att våren är på väg. Det skall bli så roligt att följa vårens frammarsch och jag hoppas kunna hitta vild sparris som skall komma i mitten av februari.

Lördag 23 januari

Något spaka efter gårdagen bestämde vi oss för att fara till marknaden i Loulé 5-6 mil österut. Det visade sig vara absolut ingenting att ha, enda som var intressant var en engelsman som sågade ut mönster ur mynt, men tog också bra betalt för sitt arbete så det blev ingen affär. Jag hade tänkt köpa ett bälte vilket det fanns relativt gott om men jag ville ha läder och dom kostade 30 euro så det blev inget bälte heller. Vi tyckte att marknaden kändes precis som de som turnerar runt hemmavid med en massa strunt. Och av de utlovade matvarorna syntes inget.

Jag har nu i efterhand lärt mig att det vi tittade på var Loule Gypsy market och att det finns en Loule Market, vad vi kallar saluhall, som verkar vara värt ett besök nästa gång.

På hemvägen stannade vi vid Continente i Guia och där fanns ett stort utbud av butiker. I en skobutik hittade jag de skor jag jagade runt efter i Florida i november. Här stod dom och med 60% rabatt. Nu har jag hittat två par sköna skor här. Senny köpte också ett par så nu har vi båda Skechersskor.

I byn finns bland annat en butik som säljer grillat och i går efter golfrundan stannade vi till för att köpa en grillad kyckling med hem men det var lunchstängt och öppnade 18, så vi stannade hemma till halv sju och åkte in men tror ni inte att det var lördagsstängt! Vi stannade vid en italiensk restaurang och köpte med oss varsin Calzone hem istället. Den smakar definitivt inte som hemma men var god.

Vi har noterat att det mesta är billigare eller mycket billigare än hemma men inte att äta ute vilket är konstigt eftersom råvarorna inte är dyra. Bensinpriset är dock i samma nivå som hemma. Vår nya bil drar trevliga 0,5 nu när den inte behöver rusa fram på motorvägen i 160. Från Lissabon tills jag tankade drog den 0,7.

Söndag 24 Januari

Portugal är ett civiliserat land för även detta hus har badkar. Visserligen ett litet avsett för en person och gärna en liten kort, mindre än vad jag är faktiskt, men Senny och jag har redan två gånger lyckats att bada samtidigt. Det blir ju inte samma njutning som i vårt stora bubbelbad hemma men är trevligt. Jag läste att det finns varma källor i Monchiquebergen norr om oss så vi får nog åka dit och bada en dag.

Till frukost idag gjorde Senny smörgås med ägg och kaviar, vi har tagit med oss kaffe, te, kaviar, ost och kryddor hemifrån, särskilt grillkrydda som vi så desperat letade efter i Cabanas i fjol. Tyvärr visade det sig att jag inte får sätta upp en grill pga brandrisken, man undrar hur portugiser bär sig åt när dom grillar. Men vi har bestämt oss för att köpa en elgrill för, som Senny säger, det är ju mycket mysigare att grilla i trädgården än i ugnen i köket.

Idag har vi gått 18 hål på Vale da Pinta på 1,5 timma, det går fort när man inte har med några klubbor, det blev 6,5 kilometer.

Visningar: 4